78 ERIK XIV (1560-1568). STOCKHOLM. 3 mark 1562

År 1559 avled den danske kungen Christian III och året därpå gick hans svåger Gustav Vasa bort. Trots att arvtagarna Frederik II respektive Erik XIV således var släkt, uppstod nästan omedelbart en politisk osämja mellan de båda ärelystna monarkerna. I Baltikum höll nämligen den Tyska ordensstaten på att upplösas, och såväl Sverige och Danmark som Polen försökte skaffa sig kontroll över dess områden. Erik vann försteg framför Danmark i nuvarande Estland och ville samtidigt utestänga Lübeck från den lukrativa handeln på Ryssland. Den 13 augusti 1563 infann sig därför en härold i Stockholm, som på Danmarks och Lübecks vägnar förklarade Sverige krig. Svenskarna var dock inte helt oförberedda. Bland annat hade myntningen av markvalörer, både i rund och fyrkantig form, kraftigt utökats under 1562 jämfört med året innan. Till präglingarna hörde vad som under samtiden kallades krigsmynt, vilka motsvarade de helt nya valörerna 3 och 1 ½ mark. De var dock inte bara ovanliga med hänsyn till valören, utan även i sitt motivval. På frånsidorna återfinner vi nämligen ett landskap, över vilket en spira faller ner från himlen. Omskriften, Deus dat cui vult, beskriver vad det handlar om: ”Gud ger åt den han vill” – Erik XIV:s valspråk – talar om för betraktaren att det är Guds vilja att Erik blivit kung och ingen annan. Det skall ses mot bakgrund av att danskarna fortfarande gjorde anspråk på att vara unionskungar, det vill säga regenter över Danmark, Norge och Sverige. Detta hade redan Christian III markerat genom att sätta de tre kronorna i sitt majestätssigill, och sonen Frederik II drev nu dessa anspråk med kraft. Tolkningen av 3- och 1 1/2-markernas motiv har sysselsatt numismatikerna under lång tid. Elias Brenner menade att landskapet ”i viss mån” föreställer Stockholm, och att slottet som ses i bakgrunden i så fall är det som låg i huvudstaden. Ingen ifrågasatte detta antagande innan Nils Ludvig Rasmusson framförde idén om att det i stället skulle röra sig om Älvsborg, eftersom Erik befann sig där när Gustav Vasa avled. Lars-Ingvar Jönson och Lars O. Lagerqvist spann vidare på detta tema i en skrift från 1975, Mynten med Älvsborg. Jönson följde upp resonemanget med ett par följdskrifter, där han försökte leda i bevis att det var Erik själv som hade ritat förlagan till myntmotivet. Svagheten i resonemanget om att det skulle röra sig om Älvsborg är dock att Jönson menade att motivet spegelvänts vid tillverkningen av stamparna, annars stämmer inte bilden av hur landskapet borde ha sett ut vid den tiden. Vi är därmed tillbaka till teorin om att det föreställer trakten kring Stockholm, och att slottet i bakgrunden är stadens slott – som en ytterligare symbol för kungamakten – vilket ju är fullt möjligt. Det finns dock ett par aspekter på motivet som hittills inte har beaktats. För det första ger bilden på 3-marken, som av utrymmesskäl är mer detaljerad än på den mindre valören, intryck av att vara en djupt personlig ögonblicksbild. Landskapets utseende och detaljerna i bilden, som huset och figurerna, är inte återgivna av en tillfällighet. Det är sannolikt att Erik ritat förlagan till motivet just mot denna bakgrund. Bilden beskriver ju det ögonblick då Erik får reda på att Gustav har avlidit, och att han därmed är kung. Enligt samtida vittnesmål befann sig nämligen Erik inte på Älvsborg när han blev informerad om detta, utan en bit därifrån. Exakt var vet vi inte, men bilden skulle stämma bättre överens med landskapets utseende om det är Göta älv vi ser till vänster, och med Bohus fästning, inte Älvsborg, i bakgrunden.